Kan inte alla jobbiga tankar och känslor bara försvinna?! Jag orkar inte med dem. Jag vill kunna vara stark och stå emot, göra som jag själv vill och strunta i vad tankarna säger till mig att göra MEN det går inte. 

Ätstörningen har ett stort inflytande på allt det jag gör, hela tiden. Åsikter om allt, ta inte det där eller det där eller det där osv, ät mindre, träna mer, rör på dig mer din latmask, du är tjock, fet och ful! Du väger äkligt mycket. Som sagt hela tiden är det något som är fel.

Jag vill inte följa dem men jag gör det i alla fall.

Maklöshet. Det är inte riktigt jag som styr mitt eget liv.

Frustration. Över det att jag inte "kan", får göra.

Ledsen. Pga av mycket; Ångest, kontrasten mellan min bubbla och verkligheten, för att jag känner alla känslor som jag gör.

Arg. På både ätstörning och mig själv. Hur kunde jag utsätta mig själv för denna situation?! På ätstörningen för vad den får mig att göra.

Misslyckad. Den värsta känslan, att jag aldrig duger eller kan göra någonting bra eller "rätt". Att jag känner som jag gör, var jag befinner mig idag jämfört med med mina drömmar och planer.  

Vet inte riktigt vad jag ska göra, för att fortsätta, ta mig framåt eller ändra mina känslor. Åh, så negativ jag är (det vill jag inte vara). Ska försöka att göra en liten ändring på det, jag har ju mina planer och önskningar om framtiden och jag ska försöka att förfylla dem och sträva efter dem. Jag måste hålla fast vi dem, ta mig härifrån. Det är hoppet som håller mig kvar!

 

stars in heaven

23 maj 2008 07:36

Vännen sluta aldrig någonsin att kämpa!

Svar: Jo jag har pratat med min behandlare, men allt går så fruktansvärt segt. Ingen förändring ännu.

Kramis

http://tessiiie88.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tänkte bara säga hej då till denna blogg nu! Skriver ju nästan aldrig här och får dåligt samvete för det. Tar bort den allt som allt så behöver jag inte må sämre än vad jag redan gör. Jag kämpar i alla fall på att bli frisk, det är jobbigt och det gå...

Nu känner jag den, denna jävla obehagliga känsla i magen. Det knyter sig och det gör ont. Alla dåliga, jobbiga minnen bara flyter upp och jag vet inte var jag ska ta vägen.   Jag har så många frågor men finner inga svar. Detta eviga tvivlande. Är d...

Igår och idag har mestadels av dagarna gått åt till ångest.    Jag har haft en skön sommar, visst med få undantag då anorexin har bråkat men det har gått över snabbt. Jag har varit genuint glad och kunnat njuta lite av livet (därav har jag inte direk...

Jag skrev ett långt inlägg för någon dag sedan men det försvann och jag gav upp orkade verkligen inte att skriva om det just då. Det gör jag inte nu heller, kommer inte riktigt ihåg vad exakt det var jag skrev heller så.   Tänkte bara ge en liten upp...

Ett tag sedan jag skrev här sist, det blir så på sommaren tror jag. Lusten till att sitta vid datorn är inte lika stor plus att för min egen del händer det lite mera nu. Nu är ju min familj och vänner lediga med så vi kan hitta på grejer tillsammans....